Microsoft word - spirometribroschyr 080407.doc

Spirometriundersökningar inom företagshälsovården
vid medicinska kontroller av arbetsmiljöskäl.
Förord.
Innehållet i denna skrift är framtaget av docent Hans Hedenström vid avd. för klinisk fysiolo-gi, Akademiska sjukhuset, Uppsala i samarbete med docent Maria Albin, Yrkes- och miljö-medicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund, överläkare Leif Aringer, Arbetsmiljöver-ket, företagsläkare Rune Underskog, Previa, samt överläkare Robert Wålinder vid arbets- ochmiljömedicinska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Innehållet, som främst riktar sigtill läkare och sjuksköterskor, skall ses som en rekommendation utan juridiskt status men ärett exempel på hur man kan tillämpa Arbetsmiljöverkets regelverk om medicinska kontroller iarbetslivet.
Att genomföra medicinska kontroller inom företagshälsovården.
Läkarundersökningar, laboratorieundersökningar och andra medicinska kontroller för att före-bygga att någon skadas i sin arbetsmiljö skall ses som ett komplement till förebyggande ar-betsmiljöåtgärder. Syftet kan t.ex. vara att upptäcka tidiga tecken på ohälsa eller att skyddapersoner som inte har tillräcklig fysisk arbetsförmåga i de fall arbetet genom sin natur innebärextrema påfrestningar.
För att underlätta bedömningen av symptom och andra fynd kan det vara lämpligt att genom-föra medicinska kontroller innan ett nytt arbete påbörjas och sedan med vissa intervall. Manbör också uppmana arbetstagaren att återkomma om det skulle uppträda besvär som kanmisstänkas vara relaterade till arbetet.
När det kan vara lämpligt med spirometri?
Vid arbeten med exponering som långsiktigt kan skada luftvägarna:
− Damm som kan ge KOL, eller fibrotiska förändringar t.ex. asbest, kvarts, byggdamm mm.
− Andra lungskadande ämnen t.ex. kväveoxider, tobaksrök, svetsrök och luftföroreningar vid
− Luftföroreningar som främst kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner i luftvägarna såsom diisocyanater och vissa andra härdplaster, mjöldamm, röd ceder, latex, vissa läkeme-del och parfymämnen, pollen och pälsdjur.
− Luftföroreningar som kan ge upphov till alveolit såsom mögeltoxiner och organiskt damm.
I dessa fall är syftet dels att upptäcka sjukdomstillstånd som gör arbete med ovanstående ris-ker olämpligt, t.ex astma, KOL, emfysem eller inflammatoriska systemsjukdomar i lungorna,dels att upptäcka tidiga tecken på ogynnsam påverkan på lungfunktionen.
Vid arbeten som innebär olycksrisker med lungskadande ämnen:På arbetsplatser där lungtoxiska ämnen hanteras och det finns risker för accidentell expone-ring kan spirometri för anställda bli aktuell efter olyckshändelser med kortvariga höga expo-neringar. Ämnen som kan ge sådana problem är klorgas, saltsyra, svavelsyrlighet, kväveoxi-der och rökgaser.
Vid arbeten som ställer höga krav på fysisk arbetsförmåga:I dessa fall kan ventilationsförmågan utgöra begränsande faktor. Några exempel är rökdyk-ning, dykning i vatten, mast- och stolparbete eller annat tungt arbete.
Lagstadgade medicinska kontroller:Vid följande exponeringar ställer Arbetsmiljöverkets föreskrifter krav på spirometriundersök-ningar: asbest, kvarts, vissa syntetiska oorganiska fibrer och härdplaster (Ref. 1).
Vilken utrustning kan rekommenderas på FHV?
PEF-mätare:PEF-mätare, där man ibland även kan mäta FEV1, är oftast av enkel natur och därmed någotmindre noggranna och används för att få en grov uppfattning om flödeshastigheten i luftvä-garna. En stor variation kan ses mellan olika PEF-mätare medan variationen för en enskildPEF-mätare är mindre. PEF-mätare passar bäst för mätning av en enskild patient som manönskar följa under ett arbetspass samt i samband med ledighet för att påvisa variationer i flö-deshastigheten och därmed variationer i luftvägsobstruktion orsakad av arbetssituationen.
Spirometrar:De flesta enklare spirometrar är idag flödesmätande spirometrar där mätenheten består av enflödesmätare som mäter flödet exakt. Volymen beräknas som den integrerade flödessignalen.
Äldre modeller kan vara volymsmätande dvs man gör en exakt mätning av volymen och be-räknar sedan flödet. Dessa volymsmätande spirometrar (bälgspirometrar) är betydligt klumpi-gare att handha och därför har flödesmätande spirometrar blivit allt vanligare. Mätenheten kanvara av olika typ. De fyra vanligaste är1) Pneumotachograf där flödet mäts som en tryckdifferens mellan två punkter i flödesrikt- ningen och där tryckdifferensen omräknas till ett flöde.
2) Turbinmätare som består av en propeller som sätts i rörelse av luftflödet och därmed ge- 3) Ultraljudsmätande där man i mätenheten sänder ut en ultraljudssignal genom luftström- men och sedan mäter den återreflekterade signalen där differensen omräknas till ett flöde.
4) Temperaturmätare. Temperaturen mäts på två ställen i luftströmmen och differensen be- Samtliga dessa apparater är nu enkla att handha och tar liten plats. I flera förekommande spi-rometrar finns numera ett mäthuvud som sedan kopplas till en dator och där programvaran förspirometriberäkningarna och kurvpresentationen ligger som mjukvara i datorn. Vissa av mät-huvudena kan vara av engångstyp vilket underlättar rengörning speciellt vid spirometriunder-sökningar på olika arbetsplatser.
Krav på spirometern:Spirometern skall kunna mäta vitalkapacitet (VC), forcerad exspiratorisk volym under förstautandningssekunden (FEV1), beräkna kvoten FEV1/VC samt registrera minst exspiratoriskflöde-volym relation och gärna även inspirationen.
Spirometern skall följa kraven från ATS (American Thoracic Society) och ERS (EuropeanRespitatory Society) (Ref. 2) för noggrannhet och val av kurvor och ange värdena korrigeradetill liter BTPS (korrigerade för kroppstemperatur, tryck och vattenmättnad). Temperatureninvid spirometern måste därför kunna anges (uppmätt eller direkt registrerad i spirometern).
Till spirometern skall alltid följa en ”kalibreringsspruta” dvs en spruta på 3 liter med kändoch kontrollerad volym som skall användas för att kalibrera och/eller kontrollera spirometern.
Kalibrering bör göras efter varje förflyttning och varje dag innan undersökningarna påbörjas.
Uppmätta värden får inte skilja mer än ±3% eller ±0,050 L mellan högsta och lägsta värdet.
Kallibrering/kontroll skall även utföras veckovis med 3 olika flöden - ett snabbt, ett medel-flöde och ett långsamt flöde (Ref. 2).
Kompetens hos personalen.
Personalen behöver vara väl förtrogen med apparaturen och dess skötsel (kalibrering, rengör-ning) samt hur undersökningen skall utföras. Flera kurser på 1-3 dagar finns nu för att ta”körkort” i spirometri. Detta kommer att rekommenderas för att köra spirometri inom öppen-vården och bör även omfatta spirometriansvariga inom företagshälsovården för att säkra engod kvalitet på spirometriundersökningarna inom öppenvård och företagshälsovård. Det ärockså viktigt att fortsättningsvis gå uppföljningsutbildningar för att uppdatera sina kunskaper.
När spirometrin ingår i en lagstadgad medicinsk kontroll med tjänstbarhetsbedömning gällerfr.o.m. 2008-01-01 särskilda kompetenskrav för den läkare som ansvarar för tjänsbarhetsbe-dömningen (AFS 2005:6, 8§, Medicinska kontroller i arbetslivet, Ref. 1).
Hur undersökningen genomförs.
Förberedelser:Utrustningen skall gås igenom och kontrolleras dagligen de dagar undersökning utförs. Pati-enten skall vara informerad om hur undersökningen går till. Om reversibilitetstest skall utfö-ras bör långverkande β2-stimulerare och långverkande antikolinergika (Spiriva) samt antileu-kotriener (Singulair) vara utsatt minst 24 timmar innan och kortverkande β2-stimulerare samtkortverkande antikolinergika (Atrovent) vara utsatt minst 8 timmar innan spirometriunder-sökningen. Inhalationssteroider kan tas som vanligt. Patienten bör vara rökfri minst 4 timmarinnan undersökningen.
Utförande:Undersökningen bör börja med minst två långsamma vitalkapacitetsmanövrar dvs en långsammaximal inandning följt av en långsam maximal utandning och därefter en långsam maximalutandning följt av en långsam maximal inandning. Därefter fortsätter man med minst tre ac-ceptabla forcerade exspirationer där varje forcerad exspiration om möjligt bör följas av enforcerad inspiration. Dessa registreringar sker antingen som volym mot tid, som flöde motvolym eller på bägge sätten samtidigt. Registrering av volym-tid kurva respektive flöde-volym kurva med de variabler som vanligen erhålls presenteras i figur 1 respektive 2.
En acceptabel registrering skall alltid ha en peak och utblåsningen skall pågå minst 6 sekun-der. Värdena (VC, FVC och FEV1 ) får inte skilja mer än 150 mL mellan bästa och näst bästakurvan. I flöde-volym kurvan är det lättast att se att en acceptabel peak har erhållits och ivolym-tid kurvan är det lättast att kontrollera att 6-sekundersregeln har uppfyllts och att kur-van får en platå under slutet av utandningen. Volymen under sista sekunden får inte hellerändras mer än 0,025 liter (Ref. 2).
Figur 1
Registrering av volym mot tid.
Figur 2
Registrering av flöde mot volym.
Forcerat exspiratoriskt flödenär 50% av FVC återstår.
Forcerat exspiratoriskt flödenär 25% av FVC återstår Variabelanalys:Från dessa tre acceptabla kurvor tas största FVC, FEV1 och MEF medan flödesmåtten FEF75,FEF50 och FEF25 tas från ”bästa kurvan” dvs den kurva med högst summa FVC+FEV1 . Van-ligtvis sker detta med automatik men bör kontrolleras.
Högst FEV1 och högst VC antingen från den lugna vitalkapacitetsmanövern eller den forcera-de kurvan (FVC) används vid beräkningen av FEV1 / VC.
Reversibilitetstest.
Vid obstruktivitet (sänkt FEV1 /VC och sänkta flöden) bör man komplettera med en reversi-bilitetstest. Vanligen används β2-stimulerare, men även antikolinergika kan användas. Rever-sibiliteten beräknas som den procentuella skillnaden mellan FEV1 före och efter bronkdilata-tion i förhållande till initialvärdet. Formeln för beräkning av reversibilitet är: En signifikant reversibilitet fås om FEV1 ökar med 12% och minst 200 ml.
Förslag på doser:β2-stimulerare:− Salbutamol (Ventoline): 5 mg från nebulisator eller 0,8 mg från Diskus.
− Terbutalin (Bricanyl): 10 mg från nebulisator eller 1 mg från Turbuhaler.
Antikolinergika:− Ipratropiumbromid (Atrovent): 0,5 mg från nebulisator eller 80 µg från pulverinhalator.
Vid test med β2-stimulerare kan reversibilitetstest göras tidigast 10 minuter efter inhalationoch vid test med antikolinergika bör man vänta minst 30 min innan ny test.
Tolkning av resultaten.
PEF-mätning:PEF-värdet återspeglar det snabba initiala exspiratoriska flödet och ger främst besked om evobstruktivitet i centrala luftvägar. Den viktigaste informationen från PEF-mätningen är varia-biliteten. Denna beräknas som högsta PEF värdet minus lägsta PEF-värdet dividerat med me-delvärdet under ett dygn. En variabilitet på mer än 20% räknas som patologisk och beror påen bronkiell hyperreaktivitet som vid astma.
Volym-tid registrering:FEV1/VC är normalt 65-80% och sänkt vid ökat luftvägsmotstånd. Detta mått är mindre bero-ende av ålder och kroppskonstitution. Genomsnittligt andas en frisk ung individ ut 80% ochen äldre person kring 65 år 65% av sin vitalkapacitet under den första sekunden.
Flöde-volym registrering:Det maximala flödet (MEF) återspeglar främst luftflödet i centrala luftvägar och är till viss deläven beroende av muskelstyrkan. De slutexspiratoriska flödena (FEF50 och FEF 25) återspeg-lar mer av det perifera luftflödet. Ett ökat luftvägsmotstånd i de perifera luftvägarna visar sigsom sänkta slutrespiratoriska flöden. En begynnande obstruktivitet brukar alltså först visa sigsom en sänkning av FEF50 och FEF 25. Höga (extrathorakala) andningshinder brukar i förstahand visa sig som en inspiratorisk begränsning (sänkt MIF) men kan i uttalade fall även be-gränsa det maximala exspiratoriska flödet (MEF) medan de slutexspiratoriska flödena då bru-kar vara normala.
Obstruktivitet:Med en obstruktiv begränsning menas ett förhöjt luftvägsmotstånd och minskat lumen i luft-vägarna. Detta medför sänkta flöden och minskad FEV1. Ofta ses även en minskad VC menFEV1 är ännu lägre vilket ger en minskad FEV1/VC. De obstruktiva lungsjukdomarna brukarindelas i astma som uppvisar en variation i obstruktiviteten med normala perioder emellanoch kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) där obstruktiviteten aldrig försvinner.
Den astmatiska reaktionen kännetecknas av ökat luftvägsmotstånd och minskade flödeshas-tigheter samt fullständig eller partiell reversibilitet i FEV1, flöden och volymer. En patientmed KOL har mindre bronkmuskelkontraktion och där beror obstruktiviteten främst av ökadslem och sekretbildning. Patienter med KOL med mer eller mindre inslag av lungemfysem fårockså en förlust av elastisk lungvävnad. Detta ger ett ökat luftvägsmotstånd framförallt underutandningen (dynamisk kompression). Inandningen brukar gå bättre. KOL-diagnos sättes efterde nationella riktlinjer som finns för KOL (www.slmf.se/KOL) som i första hand utgår frånFEV1 /VC och sedan stadieindelas efter FEV1 i % av referensvärdet. En fylligare beskrivningav lungfysiologiska förändringar vid lungsjukdom finns i Ref. 3.
Restriktivitet:Med en restriktiv begränsning menas minskade lungvolymer överlag (TLC, VC, RV – se fi-gur 5) medan förhållandet mellan dessa lungvolymer brukar vara normalt. Oftast beror re-striktiviteten på en generell lungpåverkan med fibrotisering och bindvävsomvandling avlungparenkymet. Restriktiva lungförändringar orsakade av arbetsmiljön kan t.ex. ses vid ex-ponering för större mängder kvartsdamm eller asbestfibrer. För att fastställa en restriktiv be-gränsning krävs mätning av samtliga lungvolymer (se Mätning av statiska lungvolymer). Oftainnebär en restriktiv begränsning att lungorna blir styvare och får en ökad återfjädring vilketkan leda till en snabbare utblåsning än förväntat. En indikation på restriktivitet från den dy-namiska spirometrin är supernormalt FEV1 /VC och supernormala flöden samt låg VC ochFVC. Vid spirometriska fynd som tyder på restriktivitet bör fortsatt kontroll göras med lung-röntgen och utvidgad statisk spirometri.
Referensvärden:Det är viktigt att man använder referensvärden som passar in med de personer man önskarundersöka. I det svenska referensmaterialet som rekommenderas i det nationella vårdpro-grammet (Ref. 4, 5) är värdena korrelerade till ålder, längd och vikt samt i förekommande falläven rökning. Normalt tas ej hänsyn till rökningen vid beräkning av referensvärden då fråge-ställningen vanligen är frisk eller sjuk. Vid yrkesmässig exponering för olika lungskadandeämnen och frågeställning om ev. lungfunktionsnedsättning kan referensvärden efter hänsynäven till rökningens intensitet och duration användas för att försöka bestämma det exponeradeämnets skadliga inverkan oberoende om personen röker eller ej.
Trots en god korrelation till ovanstående variabler får man ändå en viss spridning i normal-värdena. Man brukar ofta räkna med att normalzonen varierar ±20% kring normalvärdet. Förvissa variabler kan detta blir ändå större. Vid bedömning av det slutexspiratoriska värdenafrån flöde-volym registrering (FEF50 och FEF25) måste man acceptera en spridning på ±50%av normalvärdet.
Personer med annan etnisk bakgrund bör om möjligt jämföras med referensvärden från denetniska grupp patienten härrör ifrån. Jämförelser mellan svenska normalvärden och asiatiskasamt afrikanska referensvärden visar att dessa ligger 5-10% lägre än de svenska.
Personer som avviker mycket i kroppskonstitution från ”normalindividen” t.ex kraftigt över-viktiga måste accepteras få ha en större variation från referensvärdet eftersom detta är framta-get som en extrapolering utifrån det befintliga referensmaterialet.
Bedömningen av resultaten kan underlättas om den undersökte kan vara sin egen kontroll dvsman har följt personen med en serie mätningar under en längre tidsperiod, se nedan.
Relevans för arbetsmiljön
Spirometri före arbete som kan skada luftvägarna:Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Medicinska kontroller i arbetslivet (Ref. 1) ger vägledningom vilka medicinska tillstånd som kan innebära hinder för arbete.
Att följa personer med arbeten som kan skada luftvägarna:Det är en fördel om FEV1 respektive VC kan analyseras longitudinellt. Det innebär att manutgår från en första undersökning före exponering i arbetsmiljön eller omgivningen. Vid denundersökningen jämföres det uppmätta resultatet med ett referensmaterial och resultatet redo-visas i % av förväntat värde. Vid återkommande undersökningar ska hos en frisk individ dettavärde i princip vara oförändrat, jämfört med referensmaterialet, oberoende av tidsintervalletmellan undersökningarna. Finner man en 15 procentig sänkning från utgångsvärdet kan deträknas som patologiskt (Ref. 6).
Longitudinellt nedre normalgränsvärde = Utgångsvärde i % av förväntat värde × 0,85.
Detta gäller både vid bestämning av VC och FEV1.
Exempel: Kvinna undersökt vid 30 år ålder har VC = 4,39 L (109% av förväntat) och vid un-dersökning vid 50 års ålder är VC = 3,17 L (84% av förväntat). Nedre gräns för den sänkningsom kan accepteras är då: 109 × 0,85 = 93%. Kvinnans vitalkapacitet har alltså sjunkit meroch orsaken behöver utredas vidare.
Detta gäller om personen man följer har startat över 100% av referensvärdet. Om personenredan från början har en sänkt lungfunktion bör man räkna på absolutvärdena. Ytterligare in-formation finns i Ref. 7.
Yrkesastma:Det finns flera olika typer av reaktionsmönster vid yrkesastma (Ref. 8). Ofta debuterar astma-sjukdomen utan att ha föregåtts av en period med besvär från de övre luftvägarna. Sympto-men kan komma omedelbart efter exponeringen och/eller först efter några timmar eller påkvällen efter arbetet. Isocyanater är kända för att ge symptom under natten. Även faktorersom ger en ospecifik retningseffekt på slemhinnorna och utlöser en hyperreaktivitet behöverbeaktas. Dessa faktorer kan finnas utanför arbetsmiljön. Patienter med reversibel obstrukti-vitet kan behöva genomgå spirometri dels i anslutning till den misstänkta exponeringen ochdels efter arbetsfri helg eller längre ledighet. I svårbedömda fall kan man behöva göra PEF-kurvor under arbetet och i hemmet.
Spirometri vid arbeten som ställer höga krav på fysisk arbetsförmåga:Spirometriundersökningen ingår i en helhetsbedömning av patientens arbetsförmåga. Finnsdet tecken på nedsatt andningsfunktion som hämmar den undersöktes arbetskapacitet? Spiro-metrin kan kombineras med bestämning av fysisk arbetsförmåga. Med undantag för arbetesom rökdykare ställer Arbetsmiljölagen inga särskilda krav på arbetsförmågan för ett visstarbete.
Exponering för akut lungskadande ämne:Akut exponering innebär ofta sjukhusvård. Det kan i extremfallet finnas risk för toxiskt lung-ödem som uppträder först efter en latenstid på upp till 24 timmar. Uppföljning av lungfunk-tionsnedsättning efter skada är ofta värdefullt liksom en spirometri vid nyanställning som ut-gångsvärde.
En fylligare sammanställning av skador vid yrkesexponering ges i Ref. 8 och 9.
Figur 3.
Förslag till tolkningsschema vid dynamisk spirometri.
FEV1 /VC
Obstruktiv
VC
Flöde-volym
kurvan
Reversibilitet
Trolig
diagnos
Figur 4. Exempel på flöde-volym kurvor vid olika lungsjukdomar. (Streckad grön kurva är
referenskurva.)
Patient med lätt obstruktivitet och flödes- nedsättning i de perifera luftvägarna som ses som ett minskat flöde under slutet av de små perifera luftvägarna som ses t.ex några år efter rökdebut som tecken på tidig under hela den forcerade exspirationen.
bronkdilaterare (luftvägsvidgare – vanligen β2-stimulerare såsom Bricanyl och Vento- line) kan astmatikern blåsa ”bättre” med såväl ökade flöden som ökad volym (re- versibilitet). Relevant reversibilitet om av elasticitet i lungvävnaden ger ett lågt vilket medför kompression av luftvägarna och mycket låg flödeshastighet under ut- kurva (dynamisk kompression). Lättare att Kan blåsa ut snabbt men har svårare att andas in. Stelheten (ökat återfjädrings- Fortsatt utredning med utvidgad lungfunktionsundersökning.
Vid vissa typer av arbeten som kan ge restriktiva förändringar i lungorna med risk för fibros-utveckling och alveolär skada räcker det inte med enkla spirometriundersökningar på före-tagshälsovården utan man måste då komplettera med undersökningar av främst statiska lung-volymer och diffusionskapacitet. Detta gäller även vid kombinationer av obstruktiva och re-striktiva förändringar. Mätning av statiska lungvolymer brukar göras på kliniskt fysiologisktlaboratorium eller välutrustade lungkliniker. Patienter med misstänkt fibros bör utredas avspecialist.
Mätning av statiska lungvolymer:Lungvolymsmätningen görs då vanligtvis i en kroppspletysmograf för att få information omstorleken av residualvolymen (RV) dvs den volym som återstår i lungorna efter en maximalutandning av vitalkapaciteten. Tillsammans bildar RV + VC den totala lungkapaciteten(TLC). Här ses även tecken till hyperinflation med förhöjt andningsmedelläge (FRC). Förytterligare information om de olika statiska lungvolymerna v.g. se figur 5 nedan.
Figur 5. Definition av lungvolymer.
IRV = Inspiratorisk reservvolym
ERV = Exspiratorisk reservvolym
VC = Vitalkapacitet
RV = Residualvolym
TLC = Total lungkapacitet = VC+RV
FRC = Funktionell residualkapacitet
IC = Inspiratorisk kapacitet
Hos den typiskt restriktive patienten ses en nedsättning av samtliga lungvolymer och oftast ärnedsättningen lika för samtliga volymer (TLC, VC, RV och FRC). Hos den typiskt obstrukti-ve patienten ses minskad VC och ökad RV samt ökad FRC. Hos KOL-patienten med bety-dande emfysem ses en ännu större RV och FRC samt förhöjd TLC dvs patienterna har då enhyperinflation med kraftigt ökad lungvolym som är svår att tömma.
Vid kombinerad restriktiv/obstruktiv begränsning kan RV te sig normal men om relationen tillTLC (RV i % av TLC) är förhöjd så är detta ett obstruktivt tecken. Likaså är en relativt för-höjd FRC (FRC i % av TLC) ett tecken på hyperinflation och obstruktivitet. Vid mätning ikroppspletysmografen får man även en upplysning om luftvägsmotståndet. Om detta är för-höjt vid en i övrigt typiskt restriktiv bild så finns troligen även ett obstruktivt inslag.
Mätning av diffusionskapacitet:Diffusionskapacitetsmätning av kolmonoxid (DLCO) är enkel att genomföra men kräveravancerad teknik där såväl kolmonoxid som helium skall kunna analyseras. Diffusionskapa-citetsmätningen ger dock en god vägledning i förklaring av nedsatt arbetsförmåga hos de per-soner där den orsakas av försämrat gasutbyte.
Vid yrkesmedicinska bedömningar är nedsatt DLCO ett negativt prognostiskt tecken och kanförebåda en kommande respiratorisk insufficiens. Vanligtvis ses nedsatt DLCO hos fibrospa-tienter, patienter med alveolit samt hos KOL-patienter med inslag av emfysem. Rena astma-tiker brukar dock inte ha säkert sänkt DLCO. (Även hjärtsvikt och anemi kan ligga bakom ennedsatt diffusionskapacitet).
Övriga lungfunktionsundersökningar:Då orsaken till den sänkta diffusionskapaciteten ej är känd, eller då påverkan på gasutbytetbehöver kvantifieras närmre, kan vidare utredning med exempelvis ergospirometri med artär-blodgaser samt lungmekanik i vila och arbete vara av värde.
Referenser och litteratur
1) Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet.
(http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2005_06.aspx) 2) Miller, Hankison, Brusasco et al: Standardisation of spirometry in ATS/ERS task force:.
Eur. Respir. J. 2005; 26: 319-338.
3) Bäcklund, Hedenstierna, Hedenström. Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom.
Studentlitteratur. Lund 2000.
4) Hedenström, H., Malmberg, P., and Fridriksson, H.V. Reference values for lung functiontests in men: regression equations with smoking variables. Ups.J.Med.Sci. 91(3): 299-310,1986.
5) Hedenström, H., Malmberg, P., and Agarwal, K. Reference values for lung function testsin females. Regression equations with smoking variables. Bull.Eur.Physiopathol.Respir.
21(6): 551-557, 1985.
6) Evaluating pulmonary function change over time. Evidence Based Statements. AmericanCollege of Occupational and Environmental Medicine 2004-02-02(http://www.acoem.org/guidelines.aspx?id=756) 7) Hnizdo et al: Limits of longitudinal decline for the interpretation of annual changes inFEV1 in individuals. Occup. Environ. Med. 2007; 64:701-707 8) Brisman J, Nordman N, Thiringer G, Torén K, Tornling G. Yrkesastma. Glaxo WellcomeAB, Mölndal 1997.
9) Edling, Nordberg, Nordberg. Arbets- och miljömedicin – en lärobok om hälsa och miljö.
Studentlitteratur. Lund 2003.

Source: http://ammuppsala.se/sites/default/files/fhv-metoder/Spirometribroschyr%20080407.pdf